Kom fram till en sak, alldeles nyss. Får lite prestations ångest när jag ska laga mat åt pappa på jobbet. Han är ju sjukt grym på de här fast de är snart 10 år sen han och mamma slutade. Jag vet att jag inte är lika duktig som han och de kommer ta ett bra tag innan jag blir de. Om jag nu inte hinner säga upp mig innan, de vill säga. Jag gör alltid mitt bästa på jobbet, okej nästan alltid. Men när pappa beställer försöker jag göra mitt bästa och lite till. Vet inte om de är positivt eller inte. Men en sak är säker. Trots pappas fel och brister så älskar jag honom och ser upp till honom fast jag är längre. :p

Annars så slutar jag om typ en timme. Då ska jag fara och hälsa på min pappa om han är hemma. Sen blir de väl hem och plugga som ett syk och övertala mamma om att hon ska hjälpa mig att sy. Eller jag pluggar hon syr. Måste få klart de sista på balklänningen och börja sy min studentklänning.

Finolin kom just. Eller hon sitter ute och röker nu medans jag tar kunder. Får se vad som händer ikväll. Måste ju få en paus från dom där böckerna senare ikväll. Så får jag fortsätta imorgon.

Nu måste jag jobba lite. Måste hinna diska och fixa i vänthallen och fylla dressing innan jörgen kommer. Måste vara schysst och fixa de när han är snäll och ställer upp och jobba så jag kan plugga. :)